Så, nu är digitalkamera fixad och dator lånad :) Vad behöver man mer för att blogga? Jo, inget, förutom något vettigt att skriva om då kanske.

Vad har du hänt sedan Njurunda Runt?

Jag har bland annat åkt säsongens mål, nämligen Tjejvasan. Veckan innan blev ok vad gäller träning. Självklart har denna säsong kunnat vara hundra gånger bättre uppladdningsmässigt, men jag är nöjd över mina körda tävlingar med tanke på hur min situation sett ut. På fredagen drog jag, Bodil, Henrik och Ida ner till Mora för att hämta ut nummerlappar och göra de sista förberedelserna för tävlingen, bland annat att fixa skidor. Vi kom i säng i bra tid och sedan var en fullspäckad dag i full rullning. Man tror alltid att man har jättemycket tid på sig på morgonen sedan man köat och lagt in skidorna, men icke!!! Finns inte en sekund att spilla. Nu blev också insläppet till startfållorna mycket försenade på grund av arrangörsstrul, men ändå.

Jag fick i alla fall en mycket bra utgångsposition längst fram i led 1 med elitleden framför mig (ca 50 personer). Efter att jag lagt in mina träningsskidor tog jag tävlingsskidorna och begav mig direkt ut på en skidtesttur upp i backen innan kontrollen i Oxberg. Jag hade kvällen innan vallat med tunt lager grundvax och sedan VR40. Perfekt trodde jag då :) När jag testade på morgonen efter hade jag kanon fäste, men blev lite rädd när jag fick något enstaka tjuvsläpp där det var som brantast i backen. Så vad gör jag då? Jo, eftersom det är ca -2 grader blir jag rädd att det ska bli varmare och lägger på några lager lila. Fästet blev inget bättre eftersom det redan var bra, men jag lugnade mig lite och åkte ner till starten. Nu var det bara ca 25 min till start. Köa till toaletterna och sedan av med överdragskläderna och 5 min innan start var jag på plats i fållan, redo för vinterns utmaning.

Startskottet går och jag följer min plan! Planen är att inte köra för hårt i början, vilket jag tyckte jag gjorde året innan då jag hade blodsmak i munnen redan vid Oxberg. Jag åkte i ett lugnt och fint tempo och skidorna kändes kanon, både glidmässigt och fäste. Starten blev precis som jag ville, då jag inte hakade ihop med någon eller nått sånt som ände ifjol. Efter Oxberg började jag att avancera i fältet och jag tror mig legat kring placering ca 55 innan skiten uppstod... Skiten var att vid 23 km skylten (det vill säga 7 körda kilometer) så började vallan krångla rejält och jag höll flera gånger på att flyga framlänges huvudstupa när det högg. Galen av ilska blev jag såklart när det var omöjligt att hålla klungan. Jag tappade utför och på platt och körde ikapp uppför några gånger innan linan brast. Efter det blev det 23 solokilometer till mål, omåkandes av betydligt fler än jag åkte om. De få jag körde om såg ut att ha träffat på väggen. Vid Hökberg med 20 km till mål hade jag tappat en hel del placeringar, vid Eldris ett fåtal till och till mål några till. Det kändes som en hopplös lång plåga att ta sig till mål och frustrerande att bli omstakad och omåkt utför när det kändes som att jag faktiskt hade mycket krafter kvar i kroppen. Resultatet då? Jo, det blev en 76: e plats. Inte fy skam placeringsmässigt om man jämför med fjolårsresultatet och detta års uppladdning, men med tanke på att kroppen var så pigg och att jag kanske kunnat hamna runt placering 50 så var jag givetvis sur som ett bi när jag kom i mål. Med bara mig själv att skylla dessutom!!! Men, men så kan det bli. Jag kommer att lära mig mer och mer ju mer jag vallar mina skidor själv och jag har ju faktiskt haft hyffsade skidor på de tävlingar jag åkt i vinter :) Vid målgång hade jag ett tunt lager is som låg fastfrusen i vissa delar av fästvallan och det var alltså den som legat i och raspat och gjort att glidet var very bad i stort sett hela loppet.

Bjuder nedan på lite bilder, äntligen!!!

Balsam för själen= FJÄLLEN! Det blev en heldag med alpint (första gången på läääänge), men takterna satt i och jag tyckte det var kuuuuul. På söndagen stack jag ut och åkte 1/3 Vasalopp, det blev alltså 3 mil skidåkning skate. Skööönt!