.... att se vilket läkkött jag har.

Ja, gapade ju kanske efter för mycket igår när jag som andra tävling på lika många dagar ställde mig på startlinjen på Fiskarrennet 20 km. Ni ska dock veta att jag inte kände av det minsta skadeproblem alls då. Sedan gick starten och i första uppförsbacken så började jag få ont i vaden. Jag visste direkt att det måste vara en sträckning (d.v.s grad 1 bristning) i min gamla skada. Gjorde ont för varje steg jag sparkade bak, men eftersom det inte gjorde superont så fortsatte jag att tävla på. Idag dagen efter fungerar det faktiskt fint att åka skate (känns att det är stelt men gör inte ont). Värre är det att gå promenader då det känns som en liten  stel klump som det drar i inne i vaden varje gång skon lämnar backen. Hoppas, hoppas, hoppas att detta lägger sig snabbt eftersom Tjejvasan GÅR PÅ LÖRDAG. 5 days to go....

Ja, tävlingen då. Formen är på uppåtgående måste jag säga! För varje tävling så känns det lättare och lättare. På Njurunda Runt behövde jag inte slita mig fördärvad och defintivt inte igår heller. Efter start hamnade jag i en grupp med 3 herrar av blandad ålder. Jag låg och körde med dessa hela tiden tills den enda långa uppförsbacken på banan. Innan dess pendlade jag mellan att vilja gå om för att jag tyckte att det kändes för lätt till att hänga bra med i herrarnas staktempo. Längst ner i backen hade jag samlat på mig mycket krafter och blev väldigt ivrig när jag såg en bekant långt uppe i backen. Den herre jag låg bakom klev ur spår och jag satte upp jakten ensam. Passerade och sedan var det bara massor med km stakning och stakning med frånskjut kvar till mål själv som gällde.

Vid ca 2- 3 km kvar så kom de 3 herrarna ikapp mig och fast jag inte var så trött pulsmässigt (tröttare muskelmässigt) så tappade jag ändå stakhänget på dem. Blev kanske 10 till 20 sekunder till mål som jag tappade. Det hade varit intressant att veta om jag lättare hängt med dem om jag tagit det lugnare i backen och haft skidor att gå på hela vägen till mål än att köra själv. Det får jag aldrig veta. Det jag dock märkt är att jag har svårt att få upp fightinggnistan när det inte är personer av samma kön. Blir så lätt att tänka, äh, jag tävlar ändå inte mot dem. Hade varit betydligt smartare av mig att försöka spränga mina egna gränser, att försöka spurta. Det var dock ett mycket lurigt före igår, man kunde inte av ren kraft spurta som man gör på stakintervaller för då försvann stavarna till knäna. Man var isf tvungen att köra stakning med frånskjut och diagonala på platten fast man helt ville staka. Klurigt, men bra att träna på. Så hur gick det då? Jo, jag vann damklassen på 1.18.20 och vad jag kom i herrklassen vet jag inte ännu förrän listorna kommer ut på nätet.

Så sammanfattningsvis är formen på uppåtstigande, medan jag för en kamp mot klockan för att läka ihop till lördag. Ska få låna Andreas pappas ultraljudmaskin och köra behandling varje dag på skadan. Måste först låta det gå 48 timmar (ni som läst idrottsmed. vet varför). Jag har sänkt min målsättning lite till topp 100 eftersom det känns som att många är med i år som är bättre än mig. Det jag baserade topp 50 på (alldeles under 50 strecket) var att jag sökte resultat på de jag åkte som på Skejtvasan ifjol (den enda tävlingen jag då åkte eftersom jag hade " bli fri från skade- vilo- vinter). En tjej såg jag var precis runt plats 50 och den andra tjejen var på låga 60 och jag tänkte då att det var möjligt med min lilla träningsmängd. Men nu är det topp 100 som gäller. Det ska jag försöka klara. Idag på jobbet så sa jag det till Andreas pappa men han trodde aldrig jag skulle klara det. Very nice säger jag! Då blir jag bara mer peppad att försöka klara det!

Hörs!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nu redan är det april månad. Vad har då hänt sedan sist med långlopp och löpbandstest? Jo, bland annat har jag varit en vecka till fjälls i Ramundberget och haft det finfint fast med ändå närvarande stress. Varje dag blev det längdski...

Passa på att anmäl er till vintern sista teknikkurs i skejt: Lär Dig Skejta! (klicka på texten) Kursen passar både nybörjare och mer erfarna åkare då vi har olika instruktörer.   Min träning i veckan? I tisdags blev det intervaller med tisdagst...

Hej ni som ändå går in på bloggen med jämna mellanrum och läser. Självklart skulle jag vilja lägga ut lite mer berättelser och bilder om träning och friluftsliv, men ska jag vara ärlig har jag fram till sommaren ett enormt hektiskt schema med jobb oc...

Jo, trots allt blir foten ändå bättre och bättre. Förra veckan kändes det varje steg jag tog, men nu känns det faktiskt ganska bra vilket ger mig en positiv framtidssyn. När jag har mycket i jobb och skola är det träning som hjälper mig ventilera och...

Ja, vad ska man då egentligen skriva om när man har en tränings- och friluftsblogg och inte kan träna så mycket just nu...det är frågan. Ni ska bara veta hur mycket jag längtar efter att få snöra på mig skorna och bege mig ut på en lång och lugn löpt...