Efter kontrollen i Hökberg började som sagt fältet att dras ut. Det kom någon enstaka åkare bakifrån samtidigt som jag körde om några åkare som öppnat för hårt. Jag hamnade i en ganska lång klunga där jag åkte. Tidvis tyckte jag loppet kändes oerhört ryckigt, i början av uppförsbackarna var det lätt hänt att åka på de andras skidor för att det stoppades upp, medan det sedan blev en rejäl farthöjning från nästan stillastående. Jag försökte några gånger att byta spår, men jag kan säga som så att det var oerhört svårt att bli insläppt så antingen fick jag ligga där bak eller var längst fram i en klunga och dra.

Vaden var mitt stora orosmoment och det som drog ner den totala "roligheten" under loppet. Jag vågade inte sparka bak med full normal kraft utan koncentrerade mig på att avlasta det benet aningen vid bakspark. Efter att ha åkt med en klunga i över en mil så tappade jag den helt plötsligt. Jag låg längst bak i klungan bakom en tjej och när hon tappade klungan var jag inte med på det hela och vipps så var det avstånd fram till klungan. Eftersom jag själv låg nära gränsen för det jag klarar av så fick jag aldrig kontakt med klungan trots att jag gick om och började dra själv. Det var då mycket sluttande utför och svårt att kunna glida ikapp utan att verkligen åka fortfare än de andra. Bilden nedan visar mig när jag ligger själv och drar med en tjej på släptåg. Efter ett antal km kommer jag sedan ikapp tre eller fyra personer som släppt klungan framför. Dessa åker jag sedan med det som återstår av sista milen. Uppför tyckte jag den lilla klungan höll bra tempo, men på platten kändes mycket mer piggt. Samma miss hände igen innan jag gick om och drog. En av tjejerna passade på att göra ett litet ryck alldeles efter en backe och jag som låg sist i klungan hann inte alls svara på det utan hamnade efter henne. Jag gick sedan om efter uppförsbacken var slut och drog de sista 2- 3 km själv till mål. Tyvärr hängde de andra på mig så jag fick ingen lucka alls utan tänkte tankar som att nu får jag göra sista jobbet och sedan spurtar de andra ifrån mig. Det blev dock inte så, endast en tjej tog mig på slutet av spurten mot målgång och hon hade följt med när vi körde ikapp den lilla klunga som släppt den stora klungan (hon som är med på bilden).

Placeringen blev som sagt 75 och tiden 1.51.21 Det snöade endast de sista km för mig medan jag hörde att andra i senare startled fått snö hela vägen till Mora. Startled elit, 1 och 2 startade prick 10.00, medan övriga led startade senare. Jag är hyffsat nöjd med loppet, det var ett helt ok lopp. Inget topplopp från min sida, men heller inget bottenlopp. Till nästa år hoppas jag får vara mer skadefri för de sista veckorna innan Tjejvasan var inte alls kul. Dessa innebar träning i form av tävling på helgerna och sedan rehab under veckorna för att kurera mig från alla "tränings- allergi- skador". Jag har suttit och räknat ihop mina timmar nu och vissa veckor ser helt ok ut, medan andra ser katastrofala ut. Till nästa år ska jag börja träna tidigare (nu la jag upp mitt schema från ca 7 januari), innan dess tränade jag superdåligt under senhösten. Sedan får jag hoppas att kroppen återhämtat sig lite mer och inte ger mig alla symptom jag fortfarande får. Om allt fungerar nästa år ska jag banne mig ha som mål att komma topp 50, men då måste jag få träna också :), alltså träna hyffsat mycket.

Ha det gott allesammans!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nu redan är det april månad. Vad har då hänt sedan sist med långlopp och löpbandstest? Jo, bland annat har jag varit en vecka till fjälls i Ramundberget och haft det finfint fast med ändå närvarande stress. Varje dag blev det längdski...

Passa på att anmäl er till vintern sista teknikkurs i skejt: Lär Dig Skejta! (klicka på texten) Kursen passar både nybörjare och mer erfarna åkare då vi har olika instruktörer.   Min träning i veckan? I tisdags blev det intervaller med tisdagst...

Hej ni som ändå går in på bloggen med jämna mellanrum och läser. Självklart skulle jag vilja lägga ut lite mer berättelser och bilder om träning och friluftsliv, men ska jag vara ärlig har jag fram till sommaren ett enormt hektiskt schema med jobb oc...

Jo, trots allt blir foten ändå bättre och bättre. Förra veckan kändes det varje steg jag tog, men nu känns det faktiskt ganska bra vilket ger mig en positiv framtidssyn. När jag har mycket i jobb och skola är det träning som hjälper mig ventilera och...

Ja, vad ska man då egentligen skriva om när man har en tränings- och friluftsblogg och inte kan träna så mycket just nu...det är frågan. Ni ska bara veta hur mycket jag längtar efter att få snöra på mig skorna och bege mig ut på en lång och lugn löpt...