En härlig tävlingsvecka har kroppen överlevt och jag tackar den för det :) Det hör ju knappast till vanligheterna när det gäller mig. En del skavanker kändes dock inför lördagens Kälagåtte, men det masserades och tejpades och donades och startades ändå. Smått värkande benhinna, stel vad efter liten vadbristning tidigare och sen lite ilande i knäskålssenan. Men, men...det gick vägen ändå.

Det märks i alla fall tydligt att ju fler tävlingar jag får i kroppen, ju bättre går det. För 2 veckor sedan sprang jag Icaloppet, ett asfaltslopp på Alnö med milsämstatid på 44.45 Det blev ca 13,3 km/h om jag kommer ihåg rätt. Ok, banan var väldigt backig med sega uppförsbackar och brantare utförs = icke fördelaktigt direkt samt motvind men ändå. Det var mental match från början till slut för att nå mållinjen. Väggade helt enkelt...

Sen blev det Vårloppet i Älgered på söndagen som kändes bättre trots att jag tävlat dagen innan. Dock gick sista varvet mycket tungt när jag fick springa helt själv och tiden blev 55 sek sämre än fjolåret. Därefter blev det Terräng DM i Töva på tisdagen veckan efter. Jag har aldrig och kommer nog aldrig vara bra att springa uppförs, men överlevde ändå loppet på något sätt. På torsdagen var det sedan dags för Vårruset. Här hade jag nog trott på lite bättre känsla i kroppen och även tid, men det gick varken superdåligt eller bra. Ett hyffsat lopp med mina mått mätt, där jag ändå fick kämpa från början och även utförs där jag tappade en hel del.

På fredags kväll tog jag mig en sen kvällsjogg för att kolla skadeläget. Vaden kändes stel, knäet ilade lite emellanåt och benhinnan kändes en del mer och mer. Det blev vadmassage och "vadutpressning" deluxe när jag kom hem. På lördagen klev jag sedan upp och drog iväg mot Kälagåtte.

Loppet då?

Jo, jag måste säga att jag änd är ganska nöjd. Kroppen känns bättre och bättre och jag fick årets mest behagliga lopp, där jag tog det ganska lugnt i starten och sprang i mitt tempo istället för att hänga på tjejerna längst fram i rygg. Först låg jag 5:a, sedan ganska snart 4:a och 3:a. Just 3:a låg jag sedan ett bra tag innan jag väldigt länge låg 2:a utan att ta igen de där 20 m fram till hon som ledde. Sedan sprang jag om efter ett tag och hade en del sparade krafter ut på sista grusvägen ca 2 km till mål. Jag kan dock inte säga att jag fick utlopp för dem, utan de åts snarare upp av motvinden. Usch och fy vad jobbigt det är när man "nästan står still". Sedan är sista backen alltid en pina, det kan nog de flesta som sprungit loppet intyga tror jag :) Jag lyckades alltså knipa förstaplatsen och fick en krans runt halsen, dock ska jag mycket ärligt medge att det säkert är en av de sämsta segrartiderna genom åren. Det brukar komma en hel del folk och springa, men just i år var det mer motionärer och elitmotionärer som sprang. Hade jag sprungit fjolåret när Kalla, Haag, Gavelin mfl ställde upp hade jag bara sett ryggtavlan i början.

Men, men, det blev alltså en fin och oväntad bonus! :) Banan består av 8 km ( 7,7- 7,8 km enligt faktiskt mätning) varav ca mellan 5- 6 km är terräng med stigar, surhål, småstenigt ibland och resten är grusväg. Man startar på ett ställe och går i mål uppe på en kulle i Hammarstrand. Jag hörde folk som tyckte det var blötare i år, men jag tyckte banan var ganska fin eller så var det för att jag hade en del krafter till spars. När jag sprang på 33 min år 2005 var det regn när jag tävlade och jag upplevde banan som blötare då, men det kanske bara var för att gräset och stigarna var blöta. I år var det dock en mindre härlig motvind sista biten på grusvägarna och jag lyckades inte hitta någon rygg. De jag kom ikapp sprang jag om och sen var det en som sprang om mig rätt tidigt på grusvägen som jag inte vågade haka på. "Väggen- smällen" på Ica- loppet glömmer jag inte i första taget.

Summa summarum ett härligt lopp där jag disponerade mina krafter bra och där det känns bättre och bättre i kroppen, piggaste tävlingen hittills trots terräng och sen motvind solo. Snitthastigheten blev densamma som Ica loppet (13,3 km/h) trots att jag nu sprang i skogen större delen av loppet och sprang ner i åtskilliga surhål med dyngsura skor. Tiden blev 34.37 Resultat finns här.

Här kan ni höra intervju från Sveriges Radio efter loppet som intervjuade segrarna oavsett om man var motionär eller elitlöpare (=motionär). Jag låter ju iaf ganska glad tycker jag :) Sen var ÖP på plats och intervjuade lite folk där jag sa att om jag varit med i fjol så hade jag bara sett ryggtavlan på de andra.

Ikväll blev det ett 80 min MTB- pass, härligt, härligt! Lite småirriterat knä ibland, men det hoppas jag släpper. Nu till veckan vankas lite lvg- träning, jag har hittills bara kört 1 pass i år. På onsdag har Sundsvallscyklisterna hyrt Sättna för tävling och på söndag är det Alnötrampen. Jag kommer ställa upp om jag är hel precis som jag alltid brukar säga de senaste åren, just ordet OM.

Ha det gott allesammans!

Bilder från helgen:

Oväntad bonus, men kommer inga fler så.... :)

Lite trött efter backen trots knapp styrfart upp. Jag kan bara inte springa uppförs...

Prisutdelning och utlottning på Kälagåtte

Tjejer ska välja priser, tar lite tid ;)

Kära Ekita!

Målgång på toppen av backen.

  Ser knappast brant ut, iofs flackar det ut här, men mitten av backen är jobbig vill jag lova.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nu redan är det april månad. Vad har då hänt sedan sist med långlopp och löpbandstest? Jo, bland annat har jag varit en vecka till fjälls i Ramundberget och haft det finfint fast med ändå närvarande stress. Varje dag blev det längdski...

Passa på att anmäl er till vintern sista teknikkurs i skejt: Lär Dig Skejta! (klicka på texten) Kursen passar både nybörjare och mer erfarna åkare då vi har olika instruktörer.   Min träning i veckan? I tisdags blev det intervaller med tisdagst...

Hej ni som ändå går in på bloggen med jämna mellanrum och läser. Självklart skulle jag vilja lägga ut lite mer berättelser och bilder om träning och friluftsliv, men ska jag vara ärlig har jag fram till sommaren ett enormt hektiskt schema med jobb oc...

Jo, trots allt blir foten ändå bättre och bättre. Förra veckan kändes det varje steg jag tog, men nu känns det faktiskt ganska bra vilket ger mig en positiv framtidssyn. När jag har mycket i jobb och skola är det träning som hjälper mig ventilera och...

Ja, vad ska man då egentligen skriva om när man har en tränings- och friluftsblogg och inte kan träna så mycket just nu...det är frågan. Ni ska bara veta hur mycket jag längtar efter att få snöra på mig skorna och bege mig ut på en lång och lugn löpt...