Idag, på den varmaste dagen på länge, har jag åkt med min vän Ida ner till Iggesund för löptävling igen :) Jag trodde dock inte på start alls då jag igår vaknade med torr hals som sedan blev sämre. Efter att ha varit i H- sand på förmiddagen på obligatoriskt seminarium däckade jag hemma och sov bort nästan hela dagen. Det kändes som att jag var på gränsen till halsont och att halsen och näsan blev tjockare och tjockare. När jag gick och la mig hade jag i stort sett gett upp chans på start idag. Jag var också nedstämd jag missade mitt fina lvg pass jag inplanerat.

Meeeen, vips vaknade jag i morse utan den där tjocka och råa känslan i halsen så jag valde åka ner även om jag inte visste om kroppen skulle vara på topp. Ida hämtade mig vid 8, sen drog vi ner. Vi båda tog det ganska lugnt innan start, knappast någon tuff uppvärmning att snacka om. Istället satt vi och tittade på alla som värmde upp en massa och "sparade" våra krafter till tävlingen ;) Skämt och sido, men ibland så känner jag inte för en gedigen uppvärmning, särskilt inte när jag känner mig loj i kroppen. Dock hade det kanske behövts, vem vet.

Väl vid start så tyckte jag att jag startade i ett för mig skapligt tempo. Första 4 km är väldigt platta samt lite lätt lutande utför i början förbi ett villaområde. Därefter blir banan mer kuperad med en del tvära kurvor och sega motlut. Vid 5 km precis sprang jag i rygg på ledande dam och kände mig ganska så pigg i kroppen. Klockan visade då på knappa 20 min 50 sek (själva 5 km skylten satt dock efter 5,18 km enligt min GPS). 

Jag pendlade sedan mellan att känna mig så pigg att jag tänkte springa om till att känna mig som att jag måste släppa. Efter knappa 7 km när det varit en del uppförs så tappade jag någon meter efter ett backkrön och sen gjorde ledande tjej en liten fartökning. Precis då ringde även den mentala klockan för mig för fy vad jobbigt det är att tappa någon framför som drar ifrån. Uscha fy :) Upp till kilometer 8, 9, 10 och sista 700 m var väldigt jobbiga med tryckande värme som man inte är van vid och sega uppförbackar. Jag undrar dessutom om att det blev så mycket mer jobbigt de sista km även beror på att fyra av fem lopp jag sprungit i år har varit max 8 km och att jag därför inte riktigt orkar hålla farten.

När jag gick i mål efter 10 km och 700 m (10,70 på min GPS) på en andra plats i damklassen på en tid av 47 min 05 sekunder höll jag på att få en chock....Jag var nämligen säker på att jag år 2009 hade dryga 44,5 min. När jag kom hem visade det sig dock att jag blandat ihop tiden och att den var dryga 45,5 min. År 2009 var jag nämligen rätt nöjd!

Ok, resultatet var alltså 1,5 min sämre än år 2009 på nästan exakt samma bana (man sprang lite annorlunda sista 200 m och totala sträckan var då 10,81 km), men det året kändes också formen mycket bättre. Jag får inte vara hårdare med mig själv än att jag får vara nöjd. Det är här jag står och det är härifrån jag får bygga. Tjejen som vann kan ha varit en 30 sekunder före mig ungefär, jag vet ej säkert, vi får se när resultatlistan publiceras.

Ida, som premiärtävlade för i år och det vill jag lova brukar vara årets jobbigaste tävling kom på 3:e plats och hade problem med håll på slutet. Nu ska det bara gå bättre för oss.

Nedan bjuder jag på bilder från efter tävlingen idag. Självklart sprang jag tävlingen i Indals- Lidens SK´s nya tävlingskläder :)

Jag och Maestro

Jag igen

  Ida och Boss!

Ida i Öbacka LK tröja.