Först och främst:

Härmed presenterar jag en alldeles ny träningsblogg gjord av 2 tjejer (varav jag är den ena) med topplistor tillgängliga på nätet. Mer smultronställen är på väg, detta är bara en början!!!!!

http://bestofsundsvall.blogspot.com/

Denna blogg kommer jag dock skriva mer i, den andra kommer att innehålla härliga träningsbilder samt topplistor och annat gott!

Igår kom vi hem från Vålådalen efter en fjälltripp. Andreas lyckades åter igen försvara sin seger på Vertex Fjällmaraton 42 km och 1700 höjdmeter. Stort grattis! Själv skulle jag springa den korta banan på 13 km p.g.a mitt "jäkla" ben. Inte ens detta gick utan jag fick ont igen på uppvärmningen....chansade dock på start, men fick bryta efter 3 km då jag låg 2:a. Det ilade i benet i stort sett varje steg jag tog så jag tappade mer och mer fokus på tävlingen och sprang bara konstigt och avlastade mig kändes det som. Bodil kom dock 3:a i loppet, grattis! Bara jag som fick vara på dåligt humör denna dag alltså. Efter loppet blev det ett kort MTB pass istället samt massa annat skoj som att ligga och sola på vid nedan tjärn med turkost vatten :) Skönt, skönt.

På kvällen vankades bankett med god mat. Söndagen spenderades i Åre med härlig utsikt och äntligen lite flås och högpulsande i kroppen. Jag, Bodil, Henrik och Andreas tog en tur upp till Åre Skutan från Åre Torg. Jag passade då på att gå backintervaller då jag inte kan springa snabbt. Det vlev 4 st * 5 min och 1 st * 2 min. Sköööönt sa huvudet! Skönt sa dock inte mitt ben som var svullet och lite blått just kring en punkt, den punkt där det gör ont när jag springer. Tror inte det var själva belastningen i sig när jag går som gör ont utan just att foten böjs ihop och är benet svullet så tar det sjävklart i och gör lite ont. Skitben. Sedan tog vi kabinbanan ner och gick lite på torget innan vi åkte hem.

Positivt är att Ekitas stora knöl nu krympt till ungefär halva storleken, förmodligen ännu mer. Skönt! Var orolig för stackaren där ett tag.

Imorse har jag varit och gjort röntgen på mitt ben. Resultatet visade inte på någon stressfraktur, men eftersom stressfrakturer heller inte syns på rtg förrän det är läkt så vet jag inte vad jag ska göra. Tror inte det är någon stressfraktur i dagsläget, men kan mycket möjligt vara början till en sådan jäkel. Nån form av punktsmärta med svullnad är det ju iaf över benet. Hur ska man rehaba sig tro för verkar ju gå åt skogen som jag gör nu.

Idag har jag istället kört 1 st längre backintervall i Södra för att ha en liten tid att gå på i vår nya smultronjakt. (se bloggen). Benen var dock inte pigga från igår, kroppen är tyngre än någonsin (mätt i kg) och B- Hb värdet är tillbaka där det förut var fastän jag äter Hemofer. Faaan!!!. Blutsaft är dyrt. Kan väl inte behöva äta det hela tiden...Äh, finns värre i- landsproblem. Måste också undvika gupp när jag cyklar för det känns i benet det också.

God natt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nu redan är det april månad. Vad har då hänt sedan sist med långlopp och löpbandstest? Jo, bland annat har jag varit en vecka till fjälls i Ramundberget och haft det finfint fast med ändå närvarande stress. Varje dag blev det längdski...

Passa på att anmäl er till vintern sista teknikkurs i skejt: Lär Dig Skejta! (klicka på texten) Kursen passar både nybörjare och mer erfarna åkare då vi har olika instruktörer.   Min träning i veckan? I tisdags blev det intervaller med tisdagst...

Hej ni som ändå går in på bloggen med jämna mellanrum och läser. Självklart skulle jag vilja lägga ut lite mer berättelser och bilder om träning och friluftsliv, men ska jag vara ärlig har jag fram till sommaren ett enormt hektiskt schema med jobb oc...

Jo, trots allt blir foten ändå bättre och bättre. Förra veckan kändes det varje steg jag tog, men nu känns det faktiskt ganska bra vilket ger mig en positiv framtidssyn. När jag har mycket i jobb och skola är det träning som hjälper mig ventilera och...

Ja, vad ska man då egentligen skriva om när man har en tränings- och friluftsblogg och inte kan träna så mycket just nu...det är frågan. Ni ska bara veta hur mycket jag längtar efter att få snöra på mig skorna och bege mig ut på en lång och lugn löpt...