Idag har varit en riktig fixardag. Lite sovmorgon till 8 snåret, sedan nerpackning av vintergrejor och fram med sommargrejor som tog några timmar. Efter det trappstädning i bostadsrätten som vi medemmar delar på för att hålla nere kostnaderna och sedan träning med Andreas. På kvällskvisten blev det storstädning i lägenheten följt av lite jobb inför imorgon. Nu är allt rent och fint och det känns otroligt skönt. Vårslask och hundar rimmar illa med rent och fint inne. Är som att någon klampar in med skorna 4 ggr om dagen efter att ha gått i smågrus. Nu är allt dock helfint efter några timmars slit med dammsugning, vädring av textil, bytning av sängkläder, dammtorkning i hela lägenheten samt skurning av golv. Skööööönt!

Träningen idag blev MTB i 95 min med Andreas. Ett fint AI- pass med inslag av 5 st 30 sekunders intervaller (bara 4 för mig för jag kom på så sent att jag också skulle köra). Total sträcka ca 37 km och smittfart lite över 23 km/h. Fint AI- pass. Kroppen kändes lite halvseg innan passet idag då det ändå blivit 3 heldagar på fjället med massor av timmar ute i det fria och själva dagens pass kändes helt ok fram till ca 1 mil kvar. Blev så jäkla hungrig då efter att ha väntat länge på Andreas innan vi stack ut och tränade. Blev således lååångt mellan lunch och middag vilket kändes i magen och på humöret.

Imorrn blir det jobb hela fm och på em börjar jag min praktik på ett ställe utanför stan. Slutar vid kl 18, sen hem och i med middag och sedan väntar styrketräning med Andreas. Ons blir förmodligen vila och på tors laddar jag för löpintervaller och hoppas att min vad ska kännas ok. Fick ont i den igår och jag tror att det är från allt nedsjunkande i snön på fjället då ibland när jag lyfte skidorna genom skaren så slog jag i ena vaden på sidan. Imorse när jag gick 1 tim hundpromenad så ilade det till i vaden nästan varje steg så blev ingen löpning idag som jag hade tänkt. Men det är jag såååå van vid. Får iaf vara glad att jag kan träna annat. Jag heller inte gjort någon riktigt planering för träningen, men det får komma de närmsta dagarna! Får hoppas jag inte får några mer bakslag, förra veckan var det ljumsken som började spöka igen vilket gjorde att jag fick korta ner långpasset den där söndagen som nu bara blev ca 2 tim.

Ha det gott så hörs vi!

Här kommer en mer lite utförligare rapport från helgen. Vi lånade med oss Zickisen samt att Gibbon och Micke följde med. Ekita är fortfarande under rehab fas och med tanke på omständigheter med vart vi bodde och dit vi skulle och vädret som utlovades så är det bättre att vi kan ge henne några släpp till hösten istället. Hon har ej varit halt något alls på sista tiden, men ibland när hon legat en längre stund i bilen så kan hon visa lätt hälta de första stegen hon tar. Så är det med artroshundar så det är inget ovanligt. Om vi tagit med henne så hade hon förmodligen klarat av att springa runt 30 min lös. Så långt har vi kommit i dagsläget med hennes uppbyggnadsträning och hur mycket längre vi kommer vet man inte. Är det då djupsnö så kanske den tiden reduceras till 10 min och det kändes för jobbigt att ha med henne för så lite om vi dessutom måste åka massa mil för att lämna henne i stugan sedan medan vi andra drar ut på längre träning.

Kom upp till Hamra på tors kväll där Micke fixat en stuga. I fre morse ringde klockan 06.30, men eftersom det var mycket fix med dels fika på fjället, pack av kläder, resa till Mittådalen för köp av träningstillstånd och vidare resa till Bruks kom vi inte iväg på skidorna förrän 09.30 Då skidade vi 6- 7 km till *hemlig* destination där vi började vår träningsdag med vovvsen. Från början körde ni nästan bara enkelsläpp med hundarna och de hittade verkligen fågel på varje försök. Det "kryllar" av fåglar dit vi brukar bege oss! Tyvärr var riporna ruskigt lätt i baken idag så antingen flög de iväg på låångt avstånd eller så såg man de springa på snön hela tiden. Zickan visade upp sin bästa rutinerade sida och gjorde allt för att försöka frysa fast dom. Hon gömde sig liggandes i snön, hon lade sig bakom träd när hon kom närmare, hon kröp sakta sakta framåt. Antingen så flög riporna på för långt avstånd eller trippade de ständigt vidare som sagt så vi fick ingen situation som blev fullt lyckad även om vovvsingarna fick mkt fågellukt i näsan och vi fick de de jäklarna ständigt springa ifrån oss. När det gäller Gibbon så tycker jag Micke ska vara nöjd med första träninsgtillfället. Gibbon hänger 0,00 på parsläpp utan kör sitt eget race och han verkar lugn i flog. Vi fick vara med om en tjuvresning som vi såg (svårt för en unghund att bedöma "skarpt läge" första gången på fjället) men så tvärstannade han lugnt kvar även om han inte ville suga ner arslet i snön riktigt. Kanonbra att uppvisa lugnhet i flog! Söker för stort gör han en del, men Micke får hem och träna lite på kontakt och kanske öva in vändsignal där.

Totala tiden blev 6 tim och 15 min ute på fjället. Kanske i längsta laget egentligen för två hundar, men skaren höll perfekt så det var väldigt lättsprunget för hundarna och tiden inkluderar ett fikastopp. Vi förare blev iaf ganska möra i benen då vi först skidade 6- 7 km uppförs innan vi ens började träna.

På lördagen så var vi ute till klockan 09.00 efter att jag och Andreas försovit oss lite. Vi hade egentligen tänkt vara ute till 08.00 men så kan de bli. Denna gång blev det Anåfjället där alla andra jakt/träningsgalna verkade befinna sig. På Zickans första två släpp fick vi till (enligt vad vi tror) två fullt lyckade fågelsituationer. Zickan stod för fågel (tar det lång tid innan vi kommer fram så ligger hon hukandes för fåglarna och väntar på oss). Vi kommer fram mot henne ger henne kommando, hon reser fåglarna och sätter sig sedan och undrar vad tusan vi inte sköt dom för ;)

Fint att börja dagen på detta vis! Därefter följer flera fågelsituationer på samma sätt som i fredags. Dom lyfter på långt håll eller att Zickan försöker frysa fast dom men att dom ändå ständigt trippar iväg. Pippsarna verkar bli betydligt mer springglada också när folk varit i farten redan. Efter lunchtid så började skaren släppa fullständigt och båda förare och vovvsingar blev trötta. Vi tog oss de 3 km fågelvägen till bilen och var därefter nöjda med dagen.

Totala tiden blev 4 tim och 30 min på fjället. När vi kom tillbaka drog vi i oss lite fika, sen åkte Micke och Andreas och körde 1 tim skate medan jag körde löpning i 1 tim. Skön dag med strålande sol!

På sön var vi uppe med tuppen! Jag anade redan oråd när jag 05.30 tittade på tempen och såg att den nästan var plus 10 i solen. Vi städade och packde ur stugan och lämnade den vid ca 07.20- 07.30 Därefter bilresa från Hamra till Anåfjället och på skidorna var vi före 08.00 Började gå och det gick verkligen inte......Vi sjönk igenom hela, hela tiden och det var riktigt drygt att lyfta skidorna igenom skare. Hundarna sjönk de också men inte riktigt varje steg så vi hade små förhoppningar att det skulle vara antingen hårdare längre upp eftersom det periodvis såg ut att fungera. Efter 30 min vände vi tillbaka när vi såg att hundarna var slut och att de inte ens vågade springa på snön utan de gick mest och fördelade vikten för att inte sjunka igenom. Det tog 40 min tillbaka till bilen och det fick vara nog för den dagen. Därefter hemresa med två trötta och nöjda vovvar som ständigt hade svansen på vift på fjället. Det är lycka det :)

Nödvändig tvätt av bil när vi åt middag hos Andreas mamma och hämtade Ekita (tack för passningen!) och därefter 1 tim och 40 min MTB med Bodil. Nu idag väntar både jobb, städning hemma och ev träning. Känns ändå som att jag gjort nått de tre senaste dagarna även om jag vilade mycket i veckan före helgen.

Nu längtar vi till premiären den 25 aug och då ska vi nog testa Ekita några kortare svängar också om rehaben fungerar som det gör nu och vi inte får några bakslag. Gäller enligt sjukgymnasten och veterinären att hitta en hög men lagom nivå för henne. Artroshundar SKA ha mycket motion men det ska vara motion under gränsen för där det irriterar leden. Det är musklerna som ska se till att stabilisera hennes led och fungerar rehaben så bra som det gjort så finns möjlighet att hon ska kunna vara med oss kortare stunder och jaga. Upp till oss att se till nu att henes muskulatur är symmetrisk (hundar är experter på att avlasta utan att det märkt för ett otränat öga). Sista gången i Strömsholm kunde ortopedexperten inte känns någon asymmetri alls :) medan det första gången skiljde 5 cm i muskelomfång (33 mot 37 cm).

Hoppas, hoppas.