Söndag

Sista tävlingen som var sagt ett 52 km långt MTB lopp. Detta år var sträckningen lite annorlunda från första året så från början var det mycket mera terrängcykling än tidigare. Bland annat cyklade vi över seeega myrar. Jag kom iväg bra i starten och låg hela tiden tillsammans med tjejerna som blev 1:a och 2:a. Efter ca 15 km rann dena ena tjejen (som som blev 2:a) iväg litegrann medan jag körde ungefär som tjejen som vann. Vid 20 km låg jag i hennes klunga, men lyckades tappa klungan och kom aldrig ikapp. Synd att jag inte var stark nog att hänga på dem. Istället fick jag köra själv från 20 km till 30 km över lååånga raksträckor på grusväg i motvind. Detta tog verkligen musten ur benen och jag började känna mig mer och mer tom. Vid 30 km kom en anann kille ikapp mig och vi växeldrog tills 40 km då jag även tappade honom med ett tiotal meter. Det var just då vi svängde upp på den sista grusvägen med flera kliometers stigning tills toppen. Här var jag så tom i kroppen att jag trodde jag skulle ramla av cykeln ett tag. Slängde i mig den sportdryck jag hade kvar och tryckte i mig en koffeingel från Enervit. Jag tyckte faktiskt att det brjade lossna trots fortsatt brant stigning och jag kunde passera några killar som cyklat om mig i början av stigningen. Sista 6 km på asfalt så hade jag turen att komma med en kille som för mig höll ett bra tempo. Jag låg mycket bak i rygg på honom och fick en hyffsat skön sista resa mot min 3:e plats.

Jag känner mih nöjd med min placering, men är inte riktigt nöjd över att det blev så mycket tid som rann iväg. Tjejen jag tappade vid 20 km vann alltså tävlingen och hon var över 7 min före mig i mål (jag hade 2.14.58) Himla synd jag inte var stark nog att hänga med i klungan utan hamnade solo. Men, men bara träna mera. Inget annat man kan göra!

Sammanfattningsvis är jag riktigt nöjd med Norge- trippen. Jag drabbas mycket mycket av skador och ligger bara på halva träningsmängden mot för tidigare, men ändå känns det som jag kan prestera hyffsat emellanåt (subjektiv jämförelse alltså). Hoppas min träningsallergi trappas ner så jag får börja tävla/träna aningen mer eller iaf kunna träna som jag gör nu fast utan lika mycket avbrott. Det är jättesvårt att kunna uppnå förbättring när jag aldrig får någon kontinuitet i träningen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går och nu redan är det april månad. Vad har då hänt sedan sist med långlopp och löpbandstest? Jo, bland annat har jag varit en vecka till fjälls i Ramundberget och haft det finfint fast med ändå närvarande stress. Varje dag blev det längdski...

Passa på att anmäl er till vintern sista teknikkurs i skejt: Lär Dig Skejta! (klicka på texten) Kursen passar både nybörjare och mer erfarna åkare då vi har olika instruktörer.   Min träning i veckan? I tisdags blev det intervaller med tisdagst...

Hej ni som ändå går in på bloggen med jämna mellanrum och läser. Självklart skulle jag vilja lägga ut lite mer berättelser och bilder om träning och friluftsliv, men ska jag vara ärlig har jag fram till sommaren ett enormt hektiskt schema med jobb oc...

Jo, trots allt blir foten ändå bättre och bättre. Förra veckan kändes det varje steg jag tog, men nu känns det faktiskt ganska bra vilket ger mig en positiv framtidssyn. När jag har mycket i jobb och skola är det träning som hjälper mig ventilera och...

Ja, vad ska man då egentligen skriva om när man har en tränings- och friluftsblogg och inte kan träna så mycket just nu...det är frågan. Ni ska bara veta hur mycket jag längtar efter att få snöra på mig skorna och bege mig ut på en lång och lugn löpt...