Efter mina sega dagar i början av veckan så stack jag faktiskt iväg och skulle köra lite intervaller på Balders igen. Alldeles innan vi skulle åka iväg så tyckte jag hälen började kännas lite stel och konstig igen, men vaddå...man kan väl inte få problem av att vila i 3 dagar.

Jo, det kan man visst det sa hälen efter 2 st 1000 m och 1 st 400. Jag avbröt passet och surade i bilen hem. Det har alltså bestämt sig för att fortsätta jävlas med mig. 5: e gången gillt med hälinflammation (gissar på bursit nu)denna sommar, jag vet inte hur många veckor jag totalt behövt avstå från att springa på grund av detta. Som tur var kändes det mycket bättre idag, men det kommer ändå bli flera dagars uppehåll och när jag väl testar sen kan det mycket väl komma tillbaka någon dag efter. Just precis, någon dag efter...Det kommer aldrig tillbaka direkt under eller efter träningen. Allt för att luras så mycket som möjligt.

Nu gick passet inte så bra heller, mina ben kändes som telefonstolpar. Har kanske vilat för mycket helt enkelt. Måste cykla mer så kanske det löser sig, så som jag gjort hela försommaren och ändå kunnat springa hyffsat (med tanke på den lilla löpträning min kropp klarar av) på de två tävlingar jag gjort.

Vet heller inte om jag valt rätt utbildning nu....Åh, vet ingenting egentligen. Skulle ha blivit veterinär från första början. Jag vill ha ett fast jobb, flytta ut till ett hus (behöver ej vara ett stort hus men iaf) med hundgård, kunna få träna som jag vill och slippa bekymra mig om ekonomi.

Nu ska jag sluta klaga och sticka ut på MTB- pass!!!