I lördags blev det faktiskt ett kortare andra pass efter tävlingen. Jag lyckades pallra mig ut och löpa i 22 min följt av 10 min effektiv magträning. Ett litet minipass, men ack så bra för att skölja igenom kroppen och magträning behöver jag verkligen.

Igår jobbade jag på företaget samt laddade inför gårdagens Dragrond. Två vovvar skulle jag köra; dels Steira som är en snabb liten pointertik och dels Zickan, Ekitas mamma som snart är 9 år men har en vilja av stål. Jag såg verkligen fram emot min första motionstävling med vovvar och blev sååå besviken när jag hörde att tävlingen ställdes in på grund av dåliga spår runt Isladan. Istället tog jag Zickan i bilen och åkte upp på Södra för att göra en chansning. Spåren var inte dragna, men var heller inte stenhårda, bortsett från några ställen. Det såg svinhalt ut på spåren men översta lagret var dock halvmjukt, inte så man sjönk ner men tillräckligt bra för att träna på. Värsta var nog all smuts som fastnade under skidorna. Sedan förstörde jag skidorna mina också...........grrrrrrrrrrr. Belaget släppte från själva skidan så det låg i och skrapade längst bak. Andreas får limma....

Hur som helst, först lämnade jag Zickan i bilen och drog iväg för att möta upp Steira med ägare. Körde därefter med henne 3 varv * ca 4,5 km (2,5:an och hotellslingan). Första varvet lyckades jag göra den värsta praktvurpan på läääänge. Senast måste varit när jag åkte alpint. Kollade min GPS när vi åkte utför i snön och det gick över 30 km/h i en icke- brant backe. Underlaget var lite lurigt eftersom de kört med skoter ut mot sidan så ena skidan hamnade på mjukt underlag och den andra där det var hårdare. Jag hann bara tänka att jag skulle ploga till med ena benet för att styra in lite så small det. Pang bom flög jag med bröstkorgen rakt ner i backen och hunden lossnade som tur var men hann innan dess accelerera mig ner i backen. Kändes lite som jag tappade luften och låg kvar nån sekund för jag visste inte hur min nacke mådde. Puuuhh. Reste mig upp på darriga ben och kände efter ett tag att låsningen i bröstryggen lossnat.... Jippi...det kanske var meningen att jag skulle vurpa idag då!

Efter de 3 varven bytte jag och efter lite egen skidåkning så åkte 3 varv med Zickan på 2,5 km slingan. Första varvet körde vi själv och varv 2 fick Zickan häng på en vorsteh och varv 3 fick hon springa efter Gibbon och Micke. Efter det var hon helt slut, Zickan är definitivt inte fulltränad, sedan är hon snart 9 år och tik och irländsk setter, men hon visade att hon har en vilja av stål när hon skällandes tog häng på vorstehvovvarna med fradgan hängandes runt ansiktet. Tänk om vi människor hade sån extrem fighting spirit! Tittade på klockan när vi åkt sista varvet och hade då varit ute i 100 min. Skulle kunna fortsatt länge till, tiden går verkligen fort när man har roligt. Av de 100 min åkte jag inte bara draghund utan jag åkte även lite själv emellan vovvarna och innan jag började åka med Steira. Skoj, skoj. Ska bli kul att köra lite mer draghund i framtiden.

Idag har jag faktiskt en vilodag inplanerad och det är skönt. Har varit på simrehab med Ekita och varit hos sjukgymnast med min bröstrygg som dock kändes bättre redan igår kväll.  Ska nu sätta mig ikväll och planera dagens pass denna vecka. Storstrukturen har jag redan, men måste planera vilken dag jag ska köra vilket pass.

Har förresten också gått med i Sundsvalls Brukshundsklubb så nu jäklar är jag medlem i många organisationer vill jag lova!

Vi hörs!