Igår var jag och Bodil ute och sprang i 2 tim, både på ospårade elljusspår samt på vägar och gångvägar. Skönt med ett distanspass faktiskt. Löpning var det enda jag vågade göra igår med tanke på både nacken och rumpan. Det känns dock mycket bättre nu i rumpen så imorrn blir det skidor igen hoppas jag, men skate väntar jag ytterligare ett tag med. Tror jag "sköljde" igenom bröstryggen lite igår också när jag fick ut och röra på mig i lugn tempo. Idag har varit en helt annan dag då jag slipper stoppa kuddar bakom ryggen för att hålla en bra position. Kanske en 4 lager Linnex och Andreas utsträckning av mig hjälpte till också :)

Stelheten i nacken har börjat släppa mer och mer, men huvudvärken var sämre idag än igår. Det känns mer som att huvudet är tungt och att man har en diffus värk, ingen riktig vanlig huvudvärk. Jag vaknade även i natt varje gång jag skulle vända på mig och var tvungen att ta handen bakom huvudet. Tur jag hade planerad vila.

En annan sak vi gjorde ikväll var att testa ut skidorna hos Andreas pappa, både Andreas och jag. Jag har nu länge klagat över dåligt glid på mina klassiska, men Andreas tror mig aldrig utan säger att jag åker fel, att det är därför. Vad visade det sig då? Oj, oj, oj....vad har hänt med skidorna? Dom har helt tappat spannet..... Andreas pappa trodde jag måste banta sisådär en 10 kg för att de ska passa mig. Hmmm....det kan vara lite i största laget. Jag trampar igenom hela spannet och något 0,3 streck finns inte att göra.........Det bakre 0,1 är alldeles under foten och det främre är ca 1 dm längre fram. Jippi, vid kallt kallföre kan jag alltså valla 1 dm och under vanligt kallföre och varmföre så passar skidorna inte alls. Inte så konstigt att jag tyckt att det känns som att vallan ligger och rabbar i hela tiden.

Nu blir det till att snabbt hitta nya skidor till Tjejvasan för inte tänker jag åka och glida på fästvalla iaf. Till helgens tävling; Medelpad Classic Ski kommer jag OM jag kan åka att köra på Andreas tävlingsskidor som han tävlade på förut. De kan vara lite för hårda för mig (de är hans mjukaste), men jag kommer iaf garanterat att uppleva bättre glid. Fäste får vi se hur det blir. Planen är att testa dem i veckan så får vi se. En sak jag MÅSTE ta itu med nu är att träna mer skidteknik. Var jag känslig för att få fäste på mina supermjuka  skidor, vad kommer jag inte att vara då på hårdare skidor? Andreas tycker att jag ska köra lite skidpass klassiskt utan stavar så jag ska se till att göra det. Man behöver ju inte åka hela pass, utan köra delar av passet utan stavar. Då gäller det verkligen att ha rätt tyngdöverföring.

Ha det gott allesammans!

Lite bilder efter hemmarenovering. Nästan alla bilder blev för mörka, då jag tog dem på kvällen. Mer kommer....

Del av hall och kök visas nedan. Zickan och Sitan längst ner.

Resultat från Södra Berget Runt här. Gick lite snabbare än de 90 minuter som jag trodde det tog. Kunde ej ta tid då klockan gick till viloläge 5 sekunder innan starten gick. Jag hann därmed inte med att låsa upp ramen, lokalisera satelliter och trycka på start med skidhandskar och stavar på mig...skit. Fick jag ingen medelpuls, ingenting.

2007 åkte jag exakt samma bana på 1.05 Hoppas det var snön och föret som gjorde att jag i år hade 1.18

http://www4.idrottonline.se/ImageVault/Images/id_107411/ImageVaultHandler.aspx

Kan jag köra imorrn? Jaoo....nja....kanske. Står just nu 50/50. Tog skidorna och åkte ett lätt klassiskt pass i de superfina spåren imorse. Första 30 min tänkte jag bara jippi, jag kan åka imorrn. Sen gick jag lite i saxställning uppför en backe och det började värka i rumpan och dra på en gång. Jävla skithelvete. Trodde jag skulle bli tvingad att åka in, men det kändes lite bättre efter ett tag och sammanlagt körde jag bara 60 min.

Det blir en chansning om jag åker imorrn och jag får inte saxa upp för nån backe då....lätt i Stora Bergssvängen.....INTE. Äh, skidorna är vallade nu iaf av Andreas mästervallaren så får se om jag står på startlinjen av Södra Berget Runt 20 km imorrn eller om skidorna får sparas till Medelpad Classic Ski eller till nån annan gång i framtiden då inflammationscellerna taggat ner sig.

Står jag på startlinjen är jag taggad till tusen att åka så bra jag kan. Jag känner mig fruktansvärt arg och bitter över allt jag drabbas av så det ska jag då försöka använda till att slakta mig själv.

Vi höres!

Nej, det är inte motivationsbrist. Hade jag en sådan skulle jag nästan vara glad för då skulle jag inte behöva sitta på stolen här frustrerad, stressad och skitförbannad. Nej, det är min kropp som vanligt som ständigt hittar på nya jävelskap. På mån har jag iaf tid hos läkaren på Sundsvalls Sjukhus så det ska bli så himla intressant att få reda på vad han tycker och tänker.

Veckan i kort:

Mån: VILA Senförkortningen kändes bra mycket bättre redan

Tis: Morgonen var det sämre igen trots vila igår. Körde på kvällen ett Styrkestaksintervallpass helt enligt planeringen. Stakade hela passet inkl uppvärmning och avvåkning. Totalt 90 min pass med 1* 10 min intervall samt 15 * 1 min. Kände att det drog i rumpan, men inte så det gjorde ont. Hade dessutom för första gången i mitt liv ont i armvecket långt efteråt jag fått lämnat blodprov. På morgonen var jag nämligen på lab. medicin på sjukhuset och lämnade 7 rör blod och 1 urinprov. Började med antiinflam tabletter efter lunch.

Ons: Hade sån jäkla värk i rumpan hela dagen och ont varje steg jag gick. Senan var som en fiolsträng och fästet hade fått sig en inflammation. Kunde ej springa, kunde ej cykla, kunde ej åka klassiskt, kunde abslout inte åka skate, kunde inte simma, kunde inte köra vattentramp. Kunde köra styrka överkropp, men det struntade jag i och vilade. Antiinflam enligt föreskrift. Väldigt deppad...Missade ett kombinerat löpintervall+ cykelintervallpass samt ett långpass skidor.

Tors: Inte samma värk, men kändes varje steg jag gick. Antiinflam enligt föreskrift. Jobbade hela dagen och därefter grönt kort kurs på kvällen så slapp sitta hemma och vara frustrerad varje minut. Vilade. Missade ett intervallpass på skidor samt ett styrka överkroppspass (det sistnämnda hade jag dock kunnat köra).

Fre: Idag har jag inte heller sån vilovärk, känns lite. Känns också lite när jag går. Vet inte om jag vågar ut på ett lätt klassiskt pass för OM jag kan tävla på sön så måste jag ju veta det idag eller imorrn. Drygt. Hur som helst så kommer jag ändå köra ett överkroppspass idag.

Känns drygt att det numera inte går mer än 1- 2 veckor mellan mina inflammationsanfall. Hur fasiken ska jag kunna få nån kontinuitet då? Sedan är det inte överträningsgrejer jag råkar ut för heller för jag kör väldigt varierat, utan det är autoimmuna saker.

Vi får väl se vad som händer med all skit för bevisligen kan inte jag påverka ett dugg. Bilden nedan representerar vad jag känner just nu.

Ni som sitter i timmar på testcykel inomhus varje vecka, fasen vad ni är duktiga! Själv tyckte jag att det var lite väl långtråkigt att sitta ensam igår i 2 tim och stirra in i en vägg. Dock går allt bara man vill så även fast jag kände för att avbryta efter 90 min så körde jag mina planerade två timmar i lugnt tempo. Annars hade jag ångrat mig stort.

Det känns ändå som att jag hellre faktiskt cyklar utomhus, även om det ibland kan vara flertalet minusgrader. Det enda jag får oroa mig för då är att att bli utskälld av någon när jag cyklar på elljusspåren vintertid. Vägar cyklar jag inte på vintern. Ni ska dock veta att jag inte cyklar på spåren om det är nysnö eller alldeles för mjuka spår. Om jag cyklar där det är dubbelspårat och cyklar i mitten när det är hårda spår så borde det inte störa en jäkel. Ändå har jag fått höra glåpord efter mig när jag cyklade förrförra vintern. Smällar man får ta.

Idag har jag gjort en sak jag tänkt göra länge länge men aldrig kommit mig för. Jag har spärrat vårt telefonnummer mot telefonförsäljare etc. Jag skojar inte när jag säger att vi minst får 3 samtal per vecka av diverse telefonförsäljare som ska sälja allt möjligt. Även fast man säger att man inte är intresserad så fortsätter vissa att prata och det gör mig verkligen galen. Fattar dom trögt?

Idag har jag vila från träningen. Skönt faktiskt. Ska snart ut på prommis med de sovande vovvarna. Imorrn blir det också provtagning på sjukhuset, som förberedelser inför mitt besök. ÄNTLIGEN har jag fått en tid.

Tisdag: vila med gott samvete som sagt

ONSDAG

På ons drog veckans träning igång igen med löpintervaller med Bodil. Det blev tröskelintervaller 10 minuters. Vi bestämde oss för att köra 2- 3 st. Efter att ha kört 2 st ville jag verkligen fortsätta köra mer. Tröskelintervaller blir ju aldrig en riktig pina så man får bara mer och mer lust att köra fler tycker jag. Tyvärr ville inte min vad köra fler än två. Under andra intervallen började mitt fäste från hälsena till soleus (en av vadmusklerna) göra ondare och ondare. Jag hade en bristning där i somras som krävde ganska lång rehabilitering...Jag fick nöja mig med 2 st och därefter blev det en lång nerjogg från Södra och hem. Vaden gjorde ont varje steg jag tog efter intervallen men det blev faktiskt lite bättre mot slutet vid lugn jogg. Definitivt bristningsvarning igen.

TORSDAG

Tors besökte jag åter igen sjukgymnast då min låsning i bröstryggen mer kom tillbaka efter det senaste besöket. Konstigt ibland. Det blev tyvärr ytterligare en utknäckning för att ha ont i bröstet när jag andas vill jag bara inte ha. Nu gäller det att köra stabiliserande övningar innan bröstryggen gjort sitt...Det går inte att knäcka hur många gånger som helst, blir bara mer och mer slappt. Jag blev i samband med besöket tillsagd att ta det lugnt med överkroppsövningar några dagar tills allt stabiliserat sig efter knäckningen....Skit tänkte jag som hade stakintervaller på schemat någon timme efteråt. Funderade på att göra en "Micke" men lät bli. Det fick bara bli ett pass den dagen, 4* 4 min cykelintervaller på företaget med tröööötta ben. Gick inget vidare. Totalt pass 60 min. På morgonen hade jag tyvärr börjat få ganska starka känningar vid inre fotknölen igen....Också....cyklingen passade då bra.

FREDAG

Fre vaknade jag dagen med grym senförkortning á la H. Andersson. Foten kändes heller inget bra men under smärtgränsen i alla fall. Jag och Andreas tog bilen upp till Södra och jag började dagens AI pass skate 100 min kl 07.50 Försökte åka väldigt lugnt och kände mig samtidigt som en Michelin- gubbe klädd för en istid. De -20 graderna nere i S- vall visade sig dock bara vara -10 på Ängen. Foten ömmade lite och senförkortningen kändes bra mycket emllanåt men va fan. Man kan ju inte hålla på att ändra varenda jäkla pass så nån måtta får det vara. Resterande del av dagen hade vi tagit ledigt från jobb då vi utnyttjade våra julklappar på SPA på Södra. Skönt att ta det lugnt ett tag och behandlingarna var ändå skönast. Övrig slappa tid i bad räcker med runt en timme för mig innan det börjar att klia i kroppen. Passade också på att stretcha i varmkällorna för senförkortningen min. Gillar inte när det drar så där obehagligt i låret.

LÖRDAG

Lör kändes senförkortningen bra mycket bättre. Foten kändes dock fortfarande, skär till med jämna mellanrum. På fm blev det ett stakintervallpass med Bodil igen. Totalt var vi ute i 90 min. Vi körde 4*4 min, sen avslutade vi passet med en massa olika korta impulser. Idag var en sån dag då det var svårt att ta ut sig. Det kändes inte som att man kom upp i vare sig puls eller tröttthet under intervallerna. Saknade kanske kämpaglöden idag. Inte bra.

På em blev det ett styrkepass ÖK inomhus. Började först att ro (jättebra för bröstryggen) i ca 3 km, tog mig 15 min i lugnt tempo. Cyklade därefter 15 min innan styrkan tog vid. 30 min effektiv tid styrketräning blev resultatet. Detta ska göra mig starkare i skidåkning är det tänkt. Puuuh vad jobbig denna styrketräning är... Program hemligt :)

IDAG

Sön idag känns foten faktiskt mycket bättre. Senförkortningen blev dock inge vidare efter dagens pass. Nu sitter jag här och skriver och stretchar och stretchar. Måste ju bara klämma på nån nerv när det blir så här för i vissa lägen så ilar det till ner i benet. Har kört skateintervaller med Bodil (Bodil körde dock klassiska). Passet blev totalt 90 min med uppvärm, avåk. Först körde vi 2 st * 2,5 km. Puhh, det behövdes verkligen. Kanonfint att få in lite längre intervaller också så man får ökad farttålighet. Efter dessa två blev det 2 st backintervaller á 1 minuters. Passet avslutade med 2 st impulser på stadion i Ängen längs en långsida. Nu väntar bara ett distanspass innan jag åter igen avklarat en veckas schema. Det dubbelpass jag missade i torsdags tar jag alltså igen idag så denna vecka blev det 8 pass. Duger fint för mig som inte tränat så jättebra innan. Däremot vet jag inte om jag tar mig ut och åker skidor innan senan i låret har ursprunglig längd. Blir kanske att sätta sig 120 min på testcykel istället....Trist...

Bilderna nedan representerar hur jag vill, men inte, ser ut när jag åker skate. Har ju knappt några bilder på mig så får fylla ut med linslusen istället :) Andra bilden visar att det inte finns nått dåligt väder, bara dåliga kläder och avsaknad av utrustning.

I lördags blev det faktiskt ett kortare andra pass efter tävlingen. Jag lyckades pallra mig ut och löpa i 22 min följt av 10 min effektiv magträning. Ett litet minipass, men ack så bra för att skölja igenom kroppen och magträning behöver jag verkligen.

Igår jobbade jag på företaget samt laddade inför gårdagens Dragrond. Två vovvar skulle jag köra; dels Steira som är en snabb liten pointertik och dels Zickan, Ekitas mamma som snart är 9 år men har en vilja av stål. Jag såg verkligen fram emot min första motionstävling med vovvar och blev sååå besviken när jag hörde att tävlingen ställdes in på grund av dåliga spår runt Isladan. Istället tog jag Zickan i bilen och åkte upp på Södra för att göra en chansning. Spåren var inte dragna, men var heller inte stenhårda, bortsett från några ställen. Det såg svinhalt ut på spåren men översta lagret var dock halvmjukt, inte så man sjönk ner men tillräckligt bra för att träna på. Värsta var nog all smuts som fastnade under skidorna. Sedan förstörde jag skidorna mina också...........grrrrrrrrrrr. Belaget släppte från själva skidan så det låg i och skrapade längst bak. Andreas får limma....

Hur som helst, först lämnade jag Zickan i bilen och drog iväg för att möta upp Steira med ägare. Körde därefter med henne 3 varv * ca 4,5 km (2,5:an och hotellslingan). Första varvet lyckades jag göra den värsta praktvurpan på läääänge. Senast måste varit när jag åkte alpint. Kollade min GPS när vi åkte utför i snön och det gick över 30 km/h i en icke- brant backe. Underlaget var lite lurigt eftersom de kört med skoter ut mot sidan så ena skidan hamnade på mjukt underlag och den andra där det var hårdare. Jag hann bara tänka att jag skulle ploga till med ena benet för att styra in lite så small det. Pang bom flög jag med bröstkorgen rakt ner i backen och hunden lossnade som tur var men hann innan dess accelerera mig ner i backen. Kändes lite som jag tappade luften och låg kvar nån sekund för jag visste inte hur min nacke mådde. Puuuhh. Reste mig upp på darriga ben och kände efter ett tag att låsningen i bröstryggen lossnat.... Jippi...det kanske var meningen att jag skulle vurpa idag då!

Efter de 3 varven bytte jag och efter lite egen skidåkning så åkte 3 varv med Zickan på 2,5 km slingan. Första varvet körde vi själv och varv 2 fick Zickan häng på en vorsteh och varv 3 fick hon springa efter Gibbon och Micke. Efter det var hon helt slut, Zickan är definitivt inte fulltränad, sedan är hon snart 9 år och tik och irländsk setter, men hon visade att hon har en vilja av stål när hon skällandes tog häng på vorstehvovvarna med fradgan hängandes runt ansiktet. Tänk om vi människor hade sån extrem fighting spirit! Tittade på klockan när vi åkt sista varvet och hade då varit ute i 100 min. Skulle kunna fortsatt länge till, tiden går verkligen fort när man har roligt. Av de 100 min åkte jag inte bara draghund utan jag åkte även lite själv emellan vovvarna och innan jag började åka med Steira. Skoj, skoj. Ska bli kul att köra lite mer draghund i framtiden.

Idag har jag faktiskt en vilodag inplanerad och det är skönt. Har varit på simrehab med Ekita och varit hos sjukgymnast med min bröstrygg som dock kändes bättre redan igår kväll.  Ska nu sätta mig ikväll och planera dagens pass denna vecka. Storstrukturen har jag redan, men måste planera vilken dag jag ska köra vilket pass.

Har förresten också gått med i Sundsvalls Brukshundsklubb så nu jäklar är jag medlem i många organisationer vill jag lova!

Vi hörs!