Nä, det blir inget Indalsledenlopp...

Jag var ganska så säker på start redan igår kväll. Foten var helt okej och kroppen kändes pigg. Idag tog jag mig en löptur för att kolla av att allt var okej och visst, foten var helt okej, kändes nada. Inget problem alls! MEN....benhinnan är inte alls läkt vilket jag helt klart trodde. Efter 20 min kändes smärta i benhinnan vid varje steg och när jag stannade och tog mig åt benet så var det helt ömt igen. Så drygt för kroppen kändes så pigg efter den lätta träningen i veckan....

Hem och försöka ringa återbud till stafettlaget, men fel telefonnummer och inget svar på telefonen gjorde att jag först nu fick tag på laget. Nu var det så att andra hade blivit sjuk så med mitt avhopp är de 1 man kort.....Fan, hatar att vara svikare. Jag blir så arg. Arg på min egen svikar- kropp. Hatar verkligen att banga, men vad gör man. Köra 11,7 km på asfalt och riskera att åka på en stressfraktur eller kronisk benhinneinflammation. Nej, det vill jag inte.

Så, bara bita i det sura äpplet för åttioelfte gången de tre senaste åren. Jag ringde upp min gode vän Chanida så imorrn blir det 3- 4 tim MTB tillsammans så jag får cykla av mig lite frustration. På kvällen blir det sedan bio med Bodil och kanske nån fler...blir en skräckis!!! Får kanske sova med Ekitan under täcket sen då när jag kommer hem....Söndag planerar jag sedan för skidgång i Södra (utan att jogga uppvärmning, får gå i stället) och kanske ett kajakpass. Får väl se hur det går med den planeringen då eller om fler käppar i hjulet dyker upp.